Sjuksköterskan Linnea: ”Utmattning kommer sällan över en natt”

I sitt arbete som sjuksköterska på OneLab möter Linnea Haglund dagligen medarbetare för att prata om deras hälsa. Många vill framför allt prata om sina blodprover – kolesterol, blodvärden och andra fysiska markörer. Men under samtalen kommer det ibland fram sådant som handlar om något helt annat.

– Blodproverna tar ofta stor plats, även när värdena ser bra ut. Men ibland nämner personen i förbifarten att det är en väldigt stressig period, att sömnen inte fungerar eller att det är svårt att få ihop allt. Då börjar ofta det viktigaste samtalet, säger Linnea, sjuksköterska på OneLab.

Linnea har arbetat som sjuksköterska i åtta år inom bland annat barnsjukvård, vårdcentral och hemsjukvård, och senare som rehabkoordinator. Där mötte hon framför allt människor som redan hade utvecklat symtom, fått en diagnos eller var i behov av rehabilitering.

Med tiden växte hennes intresse för förebyggande vård, vilket ledde henne till OneLab.

– Jag ville arbeta tidigare i vårdkedjan och kunna fånga upp riskerna innan de leder till sjukskrivning eller långvarig ohälsa. Och det känns väldigt meningsfullt att kunna hjälpa människor innan problemen hinner växa sig stora.

Linnea Haglund, leg. sjuksköterska på OneLab.

I dag arbetar Linnea både som sjuksköterska och team lead. Hon genomför hälsoundersökningar och hälsosamtal med patienter, samtidigt som hon stöttar sjuksköterskorna i sitt team och utvecklar deras arbete.

En viktig del av rollen handlar om att skapa förutsättningar för att teamet ska hålla över tid. OneLabs hälsoundersökningar genomförs ute på arbetsplatserna, vilket innebär att sjuksköterskorna reser mycket. Samtidigt möter de människor i svåra livssituationer. Därför lägger Linnea stor vikt vid ett hållbart arbetssätt.

– Vi tittar mycket på scheman och försöker skapa utrymme för återhämtning. I vårt arbete händer det att vi fångar upp personer som mår väldigt dåligt, och de samtalen kan vara tunga. Ibland kan det därför vara bättre att någon annan tar just det samtalet. Det är viktigt att vi tar hand om dem som varje dag tar hand om andra.

När hög belastning börjar bli ohållbar

I OneLabs upplägg för hälsoundersökningar ingår alltid återkopplingssamtal och hälsorådgivning med sjuksköterska eller läkare. Där får medarbetaren möjlighet att prata om sina resultat och få stöd kring sin hälsa. I de samtalen möter Linnea människor i många olika livssituationer. Ett möte som har stannat kvar hos henne var med en kvinna som hade ett högt tempo både på jobbet och hemma.

– Hon hade tre barn, presterade väldigt bra på jobbet och gjorde mycket hemma. Barnen hade aktiviteter, hon tränade, lagade mat och fick ihop allt. Hon levde på speed, både privat och i arbetslivet.

Utifrån kunde mycket se välfungerande ut. Men i samtalet blev det tydligt att belastningen var alldeles för hög.

– Det svåra är att många som är på väg mot utmattning inte alltid ser det själva. De är vana vid att prestera, ta ansvar och fortsätta framåt. Den här kvinnan såg inte själv hur hårt hon körde. I sådana lägen handlar mitt jobb inte om att tala om vad någon ska göra, utan att spegla det personen själv berättar.

De tidiga signalerna kan vara lätta att missa

Linnea beskriver att många redan känner att något inte står rätt till, men att de sällan har satt ord på det. I hälsosamtalen kan det därför bli tydligare när de får höra sina egna ord tillbaka.

– Jag brukar sammanfatta det de själva har sagt: ”Jag hör att du säger det här och det här. Hur upplever du det när jag säger det högt?” Väldigt ofta blir det ett uppvaknande. Då märker många själva att det kanske inte låter så hållbart.

De första tecknen är ofta mer subtila än många tror.

– Många tror att utmattning kommer plötsligt, men oftast gör den inte det. Ett tidigt tecken kan vara att man börjar tappa glädjen i sådant man egentligen tycker om. Träningen känns inte lika rolig längre. Matlagningen blir ett måste. Saker som tidigare gav energi börjar kännas tunga.

Oro kan också vara en varningssignal.

– Om man börjar känna oro inför saker som man tidigare inte oroade sig för, eller har svårt att slappna av efter jobbet, då är det viktigt att ta det på allvar.

Man blir sällan utmattad av det man tycker är tråkigt

Många förknippar utmattning med ett arbete man vantrivs på. Men enligt Linnea ser verkligheten ofta annorlunda ut.

– Oftast blir man inte utmattad av att man gör mycket tråkiga saker. Tvärtom handlar det ofta om människor som tycker om sitt jobb, sin familj, träningen och allt de gör. Problemet är att summan av allt blir för stor.

Det är också det som kan göra varningssignalerna svåra att upptäcka. När mycket av det man fyller livet med är sådant man faktiskt tycker om är det inte alltid självklart när belastningen har blivit för hög.

– Då är det viktigt att stanna upp och fundera på vad kroppen försöker säga.

När någon börjar känna igen sig handlar samtalen sällan om stora livsförändringar.

– Ofta pratar vi om gränssättning. Vad ger energi? Vad tar energi? Vilka delar av livet vill du verkligen behålla, och vad går faktiskt att skala bort under en period?

Kroppen försöker säga något

Linnea möter ofta personer som har känt av olika signaler en längre tid, utan att riktigt stanna upp och reflektera över dem.

– Kroppen ger signaler av en anledning. Vi är bara inte alltid så bra på att lyssna på dem.

Det kan handla om sömnsvårigheter eller ständig trötthet, men också om att det blir svårare att koppla av efter jobbet, att oron ökar eller att sådant som tidigare kändes enkelt plötsligt kräver mycket energi.

– Många fortsätter att köra på trots att kroppen försöker bromsa. Ju tidigare man lyssnar på signalerna, desto lättare är det att göra förändringar innan stressen hinner utvecklas till utmattning.

Samtidigt går det inte att tvinga fram en förändring.

– Ibland märker man att personen inte riktigt är där än. Oavsett om det handlar om att se över sin alkoholkonsumtion, sina kolesterolvärden eller stressnivåer. Då handlar det inte om att övertyga, utan om att plantera ett frö. Jag brukar säga att de inte behöver göra någonting just nu, men att de ska bära med sig det vi har pratat om. Ofta räcker det.

Vad kan chefer göra?

Om Linnea fick ge ett råd till chefer skulle det vara att skapa fler samtal där människor faktiskt känner sig trygga att svara ärligt.

– Många frågar ”Hur mår du?” över kaffemaskinen. Men de viktigaste svaren kommer sällan där. Försök skapa ett lugnt sammanhang där det finns tid att prata på riktigt.

Hon tycker också att chefer bör våga prata mer konkret om arbetsbelastning.

– Fråga: ”Är det något jag kan göra för dig?” eller ”Finns det något i din arbetsbelastning vi behöver titta på?” Var nyfiken, särskilt på de medarbetare som inte själva säger att de har det tufft.

Förebyggande arbete gör skillnad

Efter många återkopplingssamtal med medarbetare ser Linnea en tydlig skillnad mellan arbetsplatser som arbetar förebyggande och de som inte gör det.

– Där relationerna är bra och det finns en trygghet mellan chef och medarbetare blir det lättare att fånga upp signaler tidigt. Då kan det räcka med små förändringar.

När problemen däremot får växa under lång tid blir förändringen betydligt svårare.

För Linnea är det just där värdet av hälsoundersökningar och återkopplingssamtal över tid blir tydligt.

– Många hade kanske inte tagit den tiden själva. Men när vi fångar upp signalerna tidigt finns det också större möjlighet att göra skillnad. Det är egentligen det förebyggande arbetet handlar om.

Vill du ta del av fler perspektiv från OneLabs sjuksköterskor? Läs intervjun med Fanny här.