Från akutsjukvård till förebyggande hälsa – möt sjuksköterskan Fanny

Många förknippar sjuksköterskans arbete med vårdavdelningar, akutmottagningar och patienter som redan är sjuka. För Fanny Berlin, sjuksköterska på OneLab, handlar vardagen om något helt annat – att upptäcka riskerna innan de leder till sjukskrivning eller allvarlig sjukdom.

Efter flera år inom akutsjukvården var Fanny van vid att möta människor när sjukdomen redan var ett faktum. Patienterna kom in när symtomen blivit så allvarliga att de behövde vård. Det handlade om att prioritera, behandla och släcka bränder.

För två år sedan valde Fanny att lämna den traditionella vården för att börja arbeta med företagshälsa på OneLab.

– Jag var nyfiken på vad vi faktiskt kan göra tidigare i vårdkedjan. Inom sjukvården träffar vi ofta människor först när problemen har funnits länge. Jag ville arbeta mer förebyggande och se vilken skillnad det kan göra. Min förhoppning är att vi ska fungera som en avlastning för vården.

Fanny Berlin, leg. sjuksköterska på OneLab.

”Många som mår dåligt ser inte sjuka ut”

Fanny berättar att en av de största lärdomarna från arbetet med hälsoundersökningar på arbetsplatsen är hur svårt det är att avgöra hur någon egentligen mår.

– Ibland känner man nästan direkt att någon inte mår bra. Andra gånger träffar man någon som verkar glad, pigg och välmående, men där resultaten visar något helt annat.

Det gäller både fysisk och psykisk hälsa. Högt blodtryck, järnbrist eller höga blodfetter ger ofta inga tydliga symtom i början. Även psykisk ohälsa kan utvecklas gradvis och vara svår att själv lägga märke till.

– Kroppen är fantastisk på att anpassa sig. Problemen utvecklas långsamt och därför vänjer man sig successivt. Många tänker att de bara är lite tröttare än vanligt eller att det beror på småbarn, stress eller en intensiv period på jobbet.

Många vänjer sig vid att må sämre

Just därför tror Fanny att många missar de tidiga signalerna. När förändringen sker gradvis blir den också svår att upptäcka.

– Stress och utmattning kommer sällan från en dag till en annan. Det är något som smyger sig på.

Det är också därför hon tycker att förebyggande hälsoundersökningar fyller en viktig funktion.

– Vi kan peka på sådant som personen själv kanske inte har reagerat på ännu. Då finns det fortfarande möjlighet att göra något innan problemen hinner bli större.

Det förebyggande perspektivet är det som motiverar Fanny mest.

– I mitt arbete på OneLab möter jag människor som fortfarande ser sig som friska, till skillnad från när jag jobbade inom vården. Det gör att vi kan upptäcka risker långt innan de leder till sjukdom eller långvarig sjukskrivning.

Hon beskriver det som att OneLab fyller ett glapp som ofta finns mellan den friska individen och den traditionella sjukvården – genom att fånga upp risker hos människor som ännu inte ser sig själva som patienter.

Att förstå sin hälsa är en viktig del av det förebyggande arbetet

När Fanny beskriver sitt arbete handlar det inte bara om att upptäcka risker. Minst lika viktigt är att hjälpa människor att förstå vad resultaten faktiskt betyder.

– Vi utbildar väldigt mycket. Det blir nästan som en slags folkbildning, eftersom vi möter många människor som sällan eller aldrig varit i kontakt med vården.

Hon berättar att många aldrig har fått förklarat vad långvarig stress gör med kroppen, varför högt blodtryck kan vara farligt trots att man inte känner några symtom eller hur sömn, livsstil och psykisk hälsa hänger ihop.

– Vi vill inte bara säga att något avviker. Vi vill att personen ska förstå varför det är viktigt och vad man själv kan göra åt det.

Högt blodtryck är ett tydligt exempel, menar Fanny. Det är en riskfaktor som ofta utvecklas utan några tydliga symtom.

– Man kan gå med högt blodtryck i många år utan att märka det. Under tiden kan blodkärlen ta skada och det upptäcks ibland först när personen drabbas av exempelvis en hjärtinfarkt eller andra allvarliga hjärt-kärlproblem.

Just därför kan en tidig upptäckt göra stor skillnad.

– Om vi upptäcker ett högt blodtryck långt innan det annars hade hunnit orsaka allvarliga hälsoproblem får vi möjlighet att agera i tid. Vi kan informera om risken, motivera till livsstilsförändringar och hjälpa personen vidare till rätt vård. På så sätt kan vi förhoppningsvis minska risken för framtida hjärt-kärlsjukdom och andra komplikationer.

För den som väl drabbas av en allvarlig följdsjukdom kan det däremot vara början på en lång vårdkedja.

– Det kan innebära sjukhusvistelser, läkemedel, återbesök och ibland bestående hälsoproblem. Kan vi upptäcka riskerna tidigt och hjälpa någon att förändra sina levnadsvanor finns möjligheten att personen kanske aldrig hamnar där. Det är där jag tycker att förebyggande arbete gör störst skillnad.

För Fanny är kunskap en viktig del av det förebyggande arbetet. Ju tidigare människor förstår sin hälsa och sina riskfaktorer, desto större möjligheter har de att göra förändringar innan problemen hinner växa sig stora.

”Många hade aldrig sökt hjälp själva”

Men det som upptäcks i en hälsoundersökning handlar inte bara om fysisk hälsa. Ibland kommer sådant fram som inte syns utåt – och som personen kanske aldrig hade sökt hjälp för på egen hand.

Ett av de möten som har stannat kvar hos Fanny är med en man i 50-årsåldern. I samband med hälsoundersökningen framkom det att han hade självmordstankar, något som ingen i hans omgivning kände till. Utåt sett fanns det inget som tydligt signalerade hur dåligt han faktiskt mådde.

– Han hade aldrig själv sökt hjälp. Han trodde egentligen inte på att prata om psykisk ohälsa. Men när vi tog kontakt valde han ändå att prata med mig.

Samtalen blev många och långa. För Fanny blev mötet en tydlig påminnelse om betydelsen av att nå människor innan de själva tar steget att söka vård.

– Det som berörde mig mest var att han aldrig hade tagit det här steget på egen hand. Eftersom vi arbetar uppsökande kunde vi fånga upp honom och hjälpa honom vidare.

Fanny betonar att OneLabs roll inte är att behandla psykisk ohälsa, utan att kartlägga, göra en medicinsk bedömning och vägleda personen till rätt vård. Men ibland kan det första samtalet vara avgörande för att någon ska våga ta emot hjälp.

Och just samtalet är det Fanny återkommer till när hon får frågan vilket råd hon skulle ge till någon som märker att de inte mår bra psykiskt.

– Våga prata med någon. Det behöver inte vara en chef, en psykolog eller någon inom vården. Det kan vara en kollega, en vän, en familjemedlem eller någon annan du har förtroende för. Många känner sig ensamma i sitt mående, men att sätta ord på det som känns svårt kan vara början på en förändring.

För Fanny handlar det förebyggande arbetet därför både om att upptäcka risker och om att skapa utrymme för samtal – innan problemen hunnit växa sig större.

– Man behöver inte vänta tills man blir sjuk för att ta sin hälsa på allvar. Ju tidigare vi upptäcker signalerna, desto större möjlighet har vi att göra skillnad.

Läs mer om vikten av att fånga upp självmordstankar i tid.

Arbetsgivare tjänar på att arbeta förebyggande

Fanny önskar att fler arbetsgivare såg förebyggande hälsa som en investering snarare än en kostnad.

– Det är lätt att se kostnaden för en hälsoundersökning, men betydligt svårare att se kostnaden för en lång sjukskrivning eller förlorad arbetsförmåga.

Hon menar att arbetsgivare har mycket att vinna på att upptäcka risker tidigt.

– Friskare medarbetare, högre engagemang och färre sjukskrivningar är bra både för individen, organisationen och samhället.