Psykisk ohälsa är en av Sveriges största arbetsmiljöutmaningar. Stress, sömnproblem, oro och nedstämdhet påverkar människor i alla branscher och yrkesgrupper. Men vår bild av problemen bygger till stor del på det som syns, rapporteras och fångas upp.
Det gör frågan om mäns psykiska hälsa särskilt viktig. Män uppger generellt lägre nivåer av psykisk ohälsa än kvinnor, men det betyder inte automatiskt att behovet av stöd är mindre. Det kan också handla om hur besvär uttrycks, tolkas och upptäcks i arbetslivet.
I samband med International Men's Health Week tittar vi därför närmare på mäns psykiska hälsa i arbetslivet: vad statistiken visar, vad den riskerar att missa och vad arbetsgivare behöver förstå för att kunna ge rätt stöd i tid.
Psykisk ohälsa i statistiken visar en tydlig könsskillnad
Sedan 2014 är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. År 2025 pågick omkring 85 000 sjukfall med psykiatrisk diagnos, jämfört med 30 000 år 2010. Psykiatriska diagnoser utgör i dag 46 procent av alla sjukfall i landet.
När psykisk ohälsa i arbetslivet mäts och följs upp framträder ett tydligt könsmönster. Kvinnor sjukskrivs oftare för stressrelaterad psykisk ohälsa, rapporterar i högre grad stress och ångest och söker oftare hjälp. Enligt Försäkringskassans senaste lägesrapport om psykisk ohälsa i dagens arbetsliv stod kvinnor för 79 procent av de pågående sjukfallen i stressrelaterad psykisk ohälsa i september 2025.
Samma mönster syns i OneLabs hälsorapport, baserad på data från över 1 000 svenska företag. Kvinnor rapporterar genomgående högre nivåer av psykisk ohälsa: ångest och oro, stress och utmattning, depressionsrisk och sömnproblem är alla vanligare bland kvinnliga medarbetare.
Samtidigt väcker skillnaden en viktig fråga för arbetsgivare: vad händer med den psykiska ohälsa som inte rapporteras, inte känns igen eller inte fångas upp i tid?
När mäns psykiska ohälsa inte fångas upp
Statistiken visar framför allt den psykiska ohälsa som redan har blivit synlig: genom sjukskrivningar, vårdkontakter, enkätsvar eller samtal med chef och HR. Den säger mindre om besvär som inte formuleras som psykisk ohälsa, som inte leder till vårdkontakt eller som aldrig fångas upp på arbetsplatsen.
Därför behöver lägre rapportering bland män tolkas med försiktighet. Att män i många mätningar syns mindre i statistiken betyder inte självklart att behovet av stöd är mindre. Folkhälsomyndighetens suicidstatistik visar samtidigt att två tredjedelar av dem som dog i säkert fastställda suicid i Sverige under 2024 var män.
Flest suicid inträffade bland män i åldern 45–64 år. Det är också en fas i livet då många står mitt i arbetslivet, vilket gör frågan om tidig upptäckt och stöd på arbetsplatsen särskilt viktig. Det understryker varför arbetsgivare inte kan utgå från att frånvaro av signaler är detsamma som frånvaro av psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa når inte alltid fram till arbetsgivaren
Att psykisk ohälsa påverkar arbetsförmågan betyder inte att arbetsgivaren får veta det. I en nordisk undersökning genomförd av Kantar Media på uppdrag av ERGO uppgav 18,8 procent av svenskarna att de inte skulle berätta för sin arbetsgivare om psykisk ohälsa som påverkar arbetsförmågan. Ytterligare 12,8 procent var osäkra.
Det gör chefens bild av arbetsgruppen ofullständig. En medarbetare kan fortsätta leverera, delta i möten och svara "det är bra" på en check-in, samtidigt som stress, sömnproblem eller nedstämdhet påverkar vardagen.
Därför räcker det inte att vänta på att medarbetare själva ska signalera. Arbetsgivare behöver bygga flera vägar in till stöd: genom närvarande chefer, återkommande hälsouppföljning och möjlighet att ta ett första steg utan att behöva formulera allt i ett chefsamtal. För vissa är chefen den naturliga vägen in. För andra behövs ett mer oberoende första steg.
Förebyggande arbete mot psykisk ohälsa på arbetsplatsen
International Men's Health Week påminner om att mäns hälsa inte bara handlar om fysisk hälsa, levnadsvanor och medicinska kontroller. Den handlar också om stress, sömn, oro, nedstämdhet, ensamhet och suicidtankar.
Att få män pratar om psykisk ohälsa på en arbetsplats betyder inte nödvändigtvis att få män mår dåligt. Det kan lika gärna betyda att problemen ännu inte har blivit synliga. Därför behöver det förebyggande arbetet börja långt innan ohälsan leder till sjukskrivning.
För arbetsgivare handlar det om att kombinera flera arbetssätt: närvarande chefer, regelbundna hälsouppföljningar och tydliga vägar till stöd. Chefen har en viktig roll i att skapa tillit, fånga upp förändringar och följa upp hur medarbetare mår. Samtidigt behöver stödet kunna nås även på andra sätt. För många kan det kännas lättare att börja i en mer neutral kanal, till exempel genom företagshälsan eller en digital hälsokontroll.
Tecken på psykisk ohälsa visar sig ofta gradvis. Det kan märkas genom ändrade beteenden, sämre sömn, ihållande stress, lägre energi eller att någon blir mer tillbakadragen. När arbetsgivare följer upp hälsa och arbetsmiljö regelbundet på gruppnivå blir det lättare att se återkommande mönster tidigt, samtidigt som individens integritet skyddas.
Frånvaro av samtal är inte samma sak som frånvaro av problem. När det gäller psykisk hälsa kan de viktigaste signalerna ibland vara just de som aldrig sägs högt.
Författare
Johanna Frank
Företagsrådgivare
Vanliga frågor om psykisk ohälsa i arbetslivet
Vad kan arbetsgivare göra för att upptäcka psykisk ohälsa tidigare?
Arbetsgivare behöver kombinera flera arbetssätt: närvarande chefer, regelbundna hälsouppföljningar, tydliga vägar till stöd och strukturerad uppföljning på gruppnivå. Det räcker sällan att vänta på att medarbetare själva ska berätta hur de mår.
Varför syns mäns psykiska ohälsa inte alltid i statistiken?
Män rapporterar i många fall lägre nivåer av stress, oro och nedstämdhet än kvinnor. Det behöver inte betyda att behovet av stöd är mindre. Psykisk ohälsa kan uttryckas på olika sätt, och vissa medarbetare söker inte hjälp eller berättar inte för arbetsgivaren förrän problemen har hunnit bli allvarliga.
Vilken roll har chefen i arbetet med psykisk ohälsa?
Chefen har en viktig roll i att skapa tillit, följa upp förändringar och göra det lättare att prata om mående. Men chefen ska inte vara den enda vägen till stöd. För vissa medarbetare kan ett oberoende första steg, till exempel via företagshälsan eller en digital hälsouppföljning, vara avgörande.
När bör arbetsgivare agera?
Arbetsgivare bör agera innan psykisk ohälsa leder till sjukfrånvaro. Tidiga signaler kan vara förändrat beteende, sömnproblem, återkommande stress, minskad återhämtning eller att en medarbetare börjar dra sig undan. Med regelbunden uppföljning blir det lättare att se sådana mönster i tid.
Hur kan OneLab hjälpa arbetsgivare att arbeta förebyggande med psykisk hälsa?
OneLab hjälper arbetsgivare att fånga upp hälsorisker tidigare genom hälsoundersökningar, medarbetarundersökningar och aggregerad hälsodata. Det gör det möjligt att se mönster i organisationen utan att exponera enskilda medarbetares hälsouppgifter. Samtidigt kan OneLabs vårdpersonal följa upp individer som behöver stöd, så att insatser kan sättas in tidigare och på rätt nivå.
