Efter flera år inom gynekologisk vård arbetar Soumaya Razki i dag som sjuksköterska på OneLab. Här möter hon patienterna på sina egna arbetsplatser med frågor om allt från provsvar, stress och levnadsvanor till sömn och hormonella förändringar. Det som börjar med ett enskilt symtom leder ofta vidare till ett bredare samtal om hälsa, arbete och livet utanför jobbet – och hur allt hänger ihop.
Soumaya är född och uppvuxen i München i Tyskland, men har bott i Sverige de senaste tolv åren. Innan hon började på OneLab arbetade hon på Danderyds sjukhus, främst på den gynekologiska vårdavdelningen, men även på gynmottagningen och gynakuten.
En av anledningarna till att hon ville ta steget vidare till företagshälsovården var längtan efter att kunna ge varje patient mer tid.

Soumaya Razki, leg. sjuksköterska på OneLab.
– Jag tycker om att vi kan upptäcka hälsorisker i tid och göra skillnad innan någon hinner bli sjuk. Men också att vi följer upp medarbetarna över tid. Det handlar inte bara om att få sina provsvar, utan om att se till helheten och tillsammans hitta vad som fungerar för just den personen i vardagen.
Kvinnohälsa kommer upp allt oftare
Kvinnohälsa är ett ämne som ligger Soumaya varmt om hjärtat och som ofta kommer upp i hennes hälsosamtal. Frågorna rör allt från sömn, humör och PMS till hormonella förändringar och besvär kopplade till förklimakteriet och klimakteriet.
– För bara några år sedan pratade vi inte på samma sätt om östrogen, progesteron eller förklimakteriet. I dag märker jag att kvinnor kommer med helt andra frågor. Många har redan läst på, och i dag finns det ett helt annat språk för att prata om de här frågorna.
Men med den ökade kunskapen kommer också nya frågor. Många har sökt information på nätet, i sociala medier eller genom vänner, men har svårt att avgöra vad som faktiskt gäller för dem själva.
I hälsosamtalen får Soumaya möjlighet att hjälpa kvinnorna att förstå sina besvär och se möjliga samband.
”Jag trodde att jag hade demens”
Soumaya minns särskilt ett samtal med en kvinna i 45-50-årsåldern. Hon befann sig mitt i livet, med familj, barn och ett bra jobb. Men trots att livet på många sätt rullade på som vanligt kände hon sig annorlunda. Något var inte som det brukade, och hon förstod inte riktigt varför.
– Hon sov dåligt, hade humörsvängningar och upplevde att minnet hade försämrats och var orolig för att hon fått en demenssjukdom eller helt enkelt blivit galen. Samtidigt såg hennes blodprover bra ut.
När hon och Soumaya började gå igenom de samlade symtomen framstod förklimakteriet som en möjlig förklaring.
– För henne blev det en aha-upplevelse och en stor lättnad att förstå att det hon upplevde kunde hänga ihop med förklimakteriet. Många kvinnor går länge med en känsla av att något inte stämmer, utan att veta varför.
Kroppen behöver inte kännas likadan varje dag
Soumaya önskar att fler kvinnor hade kunskap om hur hormonella förändringar kan påverka måendet genom olika delar av livet. Från puberteten och menstruationscykeln till förklimakteriet och klimakteriet kan ork, humör och välbefinnande variera.
– Vi kvinnor fungerar inte likadant varje dag, eller ens likadant med varandra, men mycket i vår vardag är anpassat efter att man ska fungera likadant varje dag.
För den som har PMS kan vissa perioder innebära mindre energi eller ett större behov av återhämtning. Upplevelsen är individuell, men Soumaya tycker att fler borde ge sig själva tillåtelse att anpassa kraven efter hur kroppen faktiskt mår.
– Om det är en dålig vecka kanske jag inte behöver lyfta lika tungt. Jag behöver inte gå ut och springa lika långt som jag gör en bra dag.
Det handlar inte om att kvinnor ska sänka kraven på sig själva, utan om att förstå att kroppen förändras och att måendet kan variera under olika perioder i livet.
– Jag hoppas att fler kvinnor kan bli lite snällare mot sig själva och få en större förståelse för vad de går igenom. Men också att arbetsgivare får mer kunskap om hur hormonella förändringar kan påverka både måendet och arbetsvardagen.
”Många kvinnor är projektledare för hela livet”
Sen är det också viktigt att komma ihåg att det som påverkar hälsan sällan bara handlar om hormoner. Många kvinnor befinner sig mitt i livet när kraven från olika håll är som störst.
– Jag upplever att en gemensam faktor är projektledarrollen som många kvinnor har. Du ska ha ett heltidsjobb, ett fint hem, barn eller barnbarn och ett socialt liv. Du ska äta bra, träna, ha en hobby och dessutom ha tid för dig själv.
Den egna återhämtningen hamnar lätt sist.
– Många säger att de inte kan prioritera sig själva, för de måste prioritera alla andra. Men vi har bara 24 timmar på ett dygn. Någonting kommer vi att behöva tumma på.
Soumaya möter personer som fortsätter att prestera trots att balansen i vardagen har försvunnit.
När hög belastning sammanfaller med sömnproblem eller hormonella förändringar kan det vara svårt att förstå vad som orsakar vad. Stress kan påverka sömnen, dålig sömn kan göra det svårare att hantera stress och hormonella förändringar kan förstärka upplevelsen.
Därför försöker Soumaya att inte dra för snabba slutsatser.
– Det gäller att få en helhetsbild av hur personen mår och vad som kan ligga bakom besvären. Är det hormonella förändringar, stress eller sömnproblem som påverkar måendet, eller hänger allt ihop? Det försöker vi reda ut tillsammans, med utgångspunkt i vad som är viktigast för just den personen.
Diffusa symtom kan göra vägen till hjälp längre
Många av kvinnorna Soumaya möter har redan sökt hjälp inom vården. En del har snabbt fått rätt stöd och behandling, medan andra har bollats mellan olika vårdgivare utan att få någon tydlig förklaring till sina besvär. Vissa upplever att de inte får den hjälp de behöver alls, trots upprepade försök.
– Det är jätteolika hur kvinnor upplever vården. Vissa får jättebra hjälp ganska fort. Andra behöver gå väldigt länge och träffa många olika läkare innan de får rätt hjälp.
Sömnproblem, humörsvängningar, stresskänslighet, viktförändringar och minnessvårigheter kan ha flera orsaker. Därför behöver symtomen förstås i sitt sammanhang.
OneLab ställer inte medicinska diagnoser och hälsosamtalet ersätter inte en utredning inom vården. Däremot kan samtalet hjälpa personen att sortera bland symtomen och hitta en möjlig väg vidare.
– Vi försöker tillsammans förstå vad som kan ligga bakom besvären. Ibland handlar det om att ställa frågor som personen kanske inte själv har tänkt på. Kan det här hänga ihop med hormonella förändringar? Finns det anledning att prata med en gynekolog eller barnmorska?
Bemötandet kan vara avgörande för om personen känner sig trygg nog att fortsätta söka hjälp.
– Vi ska utgå från att patienten känner sin egen kropp bäst. Vår uppgift är att föra en dialog, inte att vara belärande. Jag har min utbildning, men patienten känner sin kropp. Det behöver finnas respekt för båda delarna.
Ökad kunskap om kvinnohälsa på arbetsplatsen
Soumaya hoppas att fler arbetsgivare får upp ögonen för hur hormonella förändringar kan påverka kvinnors mående och arbetsvardag. Med större kunskap ökar också förståelsen för besvär som kanske inte syns utåt, men som kan ha stor påverkan på vardagen.
För även om klimakteriet är en naturlig del av livet betyder det inte att kvinnor ska behöva stå ut med besvär utan stöd. Med mer kunskap och förståelse, både inom vården och på arbetsplatsen, kan fler få hjälp att förstå vad de går igenom och hitta rätt väg framåt.
