Vad händer om karensavdraget slopas?

Karensavdraget är återigen en aktuell politisk fråga inför höstens val och splittrar både politiska partier, arbetsgivare, fackförbund och ekonomer. För vissa är det en viktig spärr mot onödig korttidsfrånvaro. För andra är det ett ekonomiskt hinder som gör att människor går till jobbet trots sjukdom.

Men mitt i den politiska debatten försvinner ofta de faktiska konsekvenserna. Vad vet vi egentligen om vad som händer om karensavdraget försvinner?

Det korta svaret är att ingen vet säkert. Men forskning och tidigare erfarenheter ger en tydlig bild av vilka effekter som är mest sannolika, både för samhället och för arbetsgivare. I regeringens översyn av karensavdraget beskrivs just sambandet mellan självrisk, sjuknärvaro och korttidssjukfrånvaro som centralt men komplext.

Fler kan välja att stanna hemma vid sjukdom

Ett av de främsta argumenten för att slopa karensavdraget är att fler skulle ha råd att stanna hemma när de blir sjuka. Det skulle sannolikt minska sjuknärvaro, alltså att medarbetare arbetar trots sjukdom, och därmed också risken för smittspridning på arbetsplatsen.

Samtidigt pekar flera analyser på att den korta sjukfrånvaron sannolikt skulle öka om den ekonomiska tröskeln försvinner. När det blir mindre kostsamt att vara hemma vid sjukdom kan fler välja att stanna hemma även vid lindrigare besvär. Regeringens översyn beskriver detta som en avvägning mellan minskad sjuknärvaro och ökad korttidsfrånvaro.

Hur stor ökningen skulle bli är däremot svårt att säga. Det beror bland annat på hur ett nytt system utformas, vilka undantag som införs och hur människor faktiskt förändrar sitt beteende.

Sjukfrånvaro kostar mer än sjuklönen

För arbetsgivare handlar frågan om betydligt mer än ersättningen under de första sjukdagarna. Arbetsgivaren betalar normalt sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod, med karensavdrag i början av perioden.

När en medarbetare är sjuk uppstår ofta produktionsbortfall, omfördelning av arbetsuppgifter och ökad belastning på kollegor. Vid längre sjukskrivningar kan kostnaderna dessutom omfatta rekrytering, introduktion av vikarier och minskad kontinuitet i verksamheten.

Samtidigt finns det en kostnad som är betydligt svårare att mäta: sjuknärvaro.

En medarbetare som arbetar trots sjukdom kan smitta kollegor, återhämta sig långsammare eller riskera att ett mindre hälsoproblem utvecklas till en längre sjukskrivning. Forskning från Karolinska Institutet har visat att upprepad sjuknärvaro hänger samman med ökad risk för framtida ohälsa och sjukskrivning.

Det innebär att den kortsiktiga vinsten av att någon kommer till jobbet ibland kan leda till betydligt större kostnader längre fram.

Den viktigaste frågan är inte karensavdraget

Oavsett hur lagstiftningen förändras påverkar karensavdraget framför allt vad som händer när någon redan har blivit sjuk.

Det säger däremot väldigt lite om hur många som faktiskt blir sjuka från början.

Det är därför allt fler arbetsgivare lägger större fokus på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket beskriver arbetsgivarens ansvar som ett systematiskt arbete med att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön så att ohälsa och olycksfall förebyggs: Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Målet är att identifiera hälsorisker tidigt och sätta in rätt stöd innan ohälsa leder till sjukskrivning.

Från reaktiv till förebyggande företagshälsa

Många av de vanligaste orsakerna till längre sjukskrivningar utvecklas över tid. Stressrelaterad ohälsa, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes föregås ofta av signaler som kan upptäckas långt innan en sjukskrivning blir aktuell.

Genom regelbundna hälsoundersökningar, uppföljning och datadrivna analyser kan arbetsgivare få en bättre bild av organisationens hälsa och prioritera insatser där de gör störst nytta. För medarbetaren innebär det också bättre möjligheter att få stöd innan problemen hinner förvärras.

Det förebyggande arbetet är svårare att mäta än sjukfrånvaro. Det går att räkna antalet sjukdagar, men betydligt svårare att räkna de sjukskrivningar som aldrig inträffade.

Karensavdraget avgörs av riksdagen. Hälsan påverkas på arbetsplatsen.

Om karensavdraget slopas kommer det sannolikt att påverka hur människor använder sjukförsäkringen och hur kostnaderna för sjukfrånvaro fördelas. Den exakta effekten är svår att förutse och beror på hur ett nytt system utformas.

Men oavsett vilket politiskt beslut som fattas förändras inte en grundläggande utmaning för arbetsgivare: att skapa en arbetsplats där färre medarbetare blir sjuka från början.

Därför handlar ett långsiktigt arbete med hälsa och arbetsmiljö inte bara om att hantera sjukfrånvaro, utan om att förebygga den. Det är ofta där de största vinsterna finns, både för medarbetarna och för verksamheten.

Kontakta oss på OneLab så kan vi berätta mer om hur vi kan stötta just er organisation i det systematiska arbetsmiljöarbetet.