Negativ stress och utmattningssyndrom är en av vår tids större arbetsmiljörisker. Stress drabbar oss inte bara i form av sjukskrivningar och lidanden i stunden utan på lång sikt även i form av hjärt- och kärlsjukdomar. Nu börjar forskningen komma ikapp och vi vet nu vad som händer i kroppen när vi blir stressade och vad vi kan göra för att förebygga det.
Långvarig stress på arbetet och i privatlivet, brist på kontroll i arbetet och depression är några av de faktorer som har visats påverka risken för hjärtinfarkt, stroke men också risken för fetma och diabetes. Stress kan påverka vår hälsa såväl direkt som indirekt. Direkta effekter uppstår genom påverkan på blodfetter, blodtryck, insulinkänslighet samt inflammationsmarkörer. Indirekta effekter uppstår genom att livsstilen ändras. Till följd av stress och andra påfrestningar kan våra matvanor försämras, vi motionerar mindre, vi sover sämre och kan vara mer benägna att röka, vilket i sin tur ökar risken än mer för hjärt- och kärlsjukdomar.
Stress på arbetet och hemma
När man talar om stress menar man ofta stress i arbetet, men att vara i arbete utgör naturligtvis i sig ingen förutsättning för att man ska känna stress. Såväl stress i arbetet som i hemmet, t ex skilsmässa, har visat sig kunna öka risken för kardiovaskulär död. Men sammantaget finns det nu en stor antal studier som särskilt pekar på psykosociala arbetsmiljörisker och jobbstress som en direktverkande orsak till hjärt- och kärlsjukdomar. I en finsk studie fann man att de med hög arbetsbelastning och låg kontroll över arbetssituationen löpte en fördubblad risk att dö i kardiovaskulär sjukdom.
Vad händer i kroppen när vi blir stressade?
När vi blir stressade sänder hjärnan ut signaler som får stresshormoner som adrenalin och noradrenalin att utsöndras i blodet för att frigöra energi som får hjärtat att slå fortare och öka puls och blodsocker. Det får även blodtrycket att stiga och luftrören att vidgas för att underlätta andningen. Stresshormonet kortisol frigörs och höjer kortvarigt kroppens immunförsvar. Blodcirkulationen i musklerna ökar i de muskler vi behöver använda, men minskar i de vi inte använder. Smärttröskeln höjs och blodet blir mer trögflytande för att vi inte ska förblöda om vi blir skadade. Vår matsmältning och fortplantning går på sparlåga eftersom att det är organ som inte behövs när det är en kamp om liv och död. Utsätts vi för stress under en lång tid utan återhämtning så påverkas också immunförsvaret och inflammationsgraden i kroppen.
Långvarig stress ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar
Är vi stressade under en lång tid med ett ständigt förhöjt blodtryck kan det leda till skador på blodkärlen och att hjärtat måste jobba hårdare. Ett förhöjt blodtryck och blodets ökade benägenhet att koagulera ökar också risken för en stroke. Detta förvärras då de personer som lever under långvarig stress i genomsnitt även har sämre levnadsvanor. De sover kortare perioder, röker i större utsträckning, motionerar mindre och har sämre matvanor. För lite sömn och motion samt rökning är tre vanliga riskfaktorer som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Den största anledning till långvarig stress är arbetsrelaterad. De mest utsatta är de som har yrken med höga krav men ingen möjlighet att påverka sin situation i kombination med ett dåligt socialt stöd. Orsaker som ensamhet och ekonomisk stress kan också förekomma bland de utsatta.
Kan man förebygga och förhindra långvarig stress?
Att undanröja stressorer och säkerställa möjligheter till återhämtning är ofta nödvändigt. Därefter är fysisk aktivitet en av de mer effektiva metoderna för att förebygga långvarig stress, givet att stressen är hanterbar. Fysisk aktivitet är egentligen i sig en form av stress, för när vi anstränger oss stiger kortisolnivåerna i blodet. Efter att aktiviteten är avslutad sjunker nivåerna till en lägre nivå än från början. Rör man dessutom på sig kontinuerligt stiger kortisolhalten mindre under själva aktiviteten och sjunker ännu mer efter den. Regelbunden fysisk aktivitet gör att kroppen lär sig att hantera stress och bidrar också till en bättre återhämtning.
Viktigt att påtala är att stress påverkar oss individuellt, och som arbetsgivare är det viktigt att se signalerna tidigt. Läs gärna vår artikel 10 tecken på att din personal inte mår bra eller hör av dig till mig om du vill diskutera denna artikel vidare.
/David Strömbeck, VD OneLab
Har du några frågor eller funderingar kring inlägget, kontakta gärna mig på david@onelab.se
Källor:
https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Halsa/Stress/
http://www.vetenskaphalsa.se/sa-paverkar-stressen-hjarta-och-blodkarl/
https://stress.se/nyhetsinlagg/nya-ron-sa-leder-stress-till-hjartinfarkt/
