Psykisk ohälsa är ett svårdefinierat begrepp och används vanligtvis som ett samlingsbegrepp. Folkhälsomyndigheten definierar psykiska sjukdomar och syndrom som något som kan uppstå när som helst i en individs liv. Exempel på psykiska sjukdomar- och ohälsa kan vara ångest, depression och utmattningssyndrom. Det kan också bero på ett beroende av alkohol eller droger samt bipolär sjukdom eller psykossjukdomar. År 2021 upplevde 43 procent mellan 16 till 84 år att de hade besvär av oro, ångest och ängslan enligt Folkhälsomyndigheten. Detta är 2 procentenheter mer än 2020.

Psykisk ohälsa diagnostiseras efter att en utredning har utförts. Utredningar genomförs av legitimerade läkare och innehåller bland annat frågor utifrån individens livssituation.

Hur utreder man psykisk ohälsa?

Symtom är det som kan göra att individen söker hjälp, detta kan vara på grund av en känsla av ångest eller ont i magen. Vid en undersökning utreder den legitimerade läkaren individens behov med hjälp av ett standardiserat frågeformulär som består av frågor utifrån individens livssituation och orsak till uppsökning av vård. I utredningen utesluts även andra sjukdomar genom exempelvis blodprover. Tillsammans leder det till att en diagnos kan fastställas av läkare och utifrån diagnosen kan individen få rätt behandling. Vid en utredning sker också alltid en suicidriskbedömning för att kunna avgöra suicidrisken vid den psykiska ohälsan.

Hur identifierar man psykisk ohälsa?

Anledningarna till att vi drabbas av psykisk ohälsa har i flera år varit svårt att förstå och påvisa. Det kan bero på ett flertal olika anledningar såsom genetik eller miljö. Här följer exempel på symtom som kan uppstå vid psykisk ohälsa. Viktigt att tydliggöra, dessa kan variera beroende på individ och samtliga symtom behöver inte ske samtidigt för att det ska klassas som psykisk ohälsa.

– Känna sig ledsen och nedstämd
– Förvirring
– Koncentrationssvårigheter
– Stor oro
– Paranoia
– Extrema humörsvängningar
– Socialt tillbakadragen
– Trötthet och sömnproblem
– Stor förändring i matvanor
– Lättirriterad och aggressiv
– Svårighet att hantera vardagliga problem
– Låg stresströskel
– Fysiska symtom som magont, ryggont och huvudvärk.

Vad klassas som psykisk ohälsa? Exempel

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp och det kan vara svårt att avgöra vad som anses tillhöra begreppet. Enligt World Health Organization (WHO) är psykisk hälsa något som kan definieras av ett mentalt välbefinnande där individen kan klara av vanliga påfrestningar i vardagen samt bidra till samhället hen lever i.

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen, Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tagit fram en modell för att ge en enhetlig bild av begreppet psykisk hälsa och hur dess underbegrepp går att koppla till varandra. I modellen ingår psykiskt välbefinnande samt två definitioner av psykisk ohälsa: psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.

Psykiskt välbefinnande

Innebär att individen kan balansera både positiva och negativa känslor. Individen kan dessutom känna en mening med livet samt ha bra sociala relationer. Det ska även vara möjligt för individen att känna att hen har möjligheten att uppnå sin fulla potential.

Psykiska besvär

Att uppleva psykiska besvär kan innebära att individen har en oro samt känner sig nedstämd. Sömnbesvär kan även vara något som klassas som ett psykiskt besvär. Inom denna definition kan dessutom besvär såsom huvudvärk, magont och yrsel inräknas. Uppkomsten av lättare psykiska besvär sker oftast i samband med andra livssituationer, besvären försvinner vanligtvis när situationen avtar. Svårare psykiska besvär kan dessvärre var långvariga och kan ge större konsekvenser, exempelvis att individen har en svårighet att klara av vardagen. Individens besvär är dock inte så pass allvarliga så dem kan klassas som ett psykiatrisk tillstånd.

Psykiatriska tillstånd

För att klassas som ett psykiatriskt tillstånd måste den psykiska ohälsan vara diagnostiserad. En diagnos tillhandahålles genom utredning och ett antal symtom måste föreligga samt varit närvarande under en längre tid för att den upplevda psykiska ohälsan ska klassas som ett psykiatriskt tillstånd. Individens möjlighet att fungera i samhället bör dessutom vara nedsatt. De psykiatriska tillstånden delas i sin tur in i två delar: psykiska sjukdomar och syndrom där depression, utmattningssyndrom och bipolär syndrom inräknas samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) exempelvis ADHD, ADD och Autismspektrumsyndrom, kan debutera under barndomen och kvarstå i vuxen ålder.

Hur många procent av Sveriges befolkning lider av psykisk ohälsa?

Statistik från Folkhälsomyndigheten 2021 visar att 43 procent av de tillfrågade inom åldersgruppen 16 till 84 år upplevde besvär av oro, ångest och ängslan. Medan statistik från Folkhälsomyndigheten 2018 visar att av den tillfrågade del av den svenska befolkningen mellan 16 till 84 år så var det 17 procent som uppgav sig uppleva ett nedsatt psykiskt välbefinnande.

Andelen var störst bland kvinnor och yngre. Två år senare, 2020, visade statistik från Folkhälsomyndigheten att 41 procent av den tillfrågade svenska befolkningen i åldersspannet 16 till 84 år upplevde att de hade besvär av ängslan, ångest eller oro. Av dessa uppgav 6 procent att dessa besvär var allvarliga.

49 procent av de tillfrågade kvinnorna upplevde att de hade besvär av ängslan, ångest eller oro. Medan det åldersmässigt var det den yngre åldersgruppen som upplevde besvär allra mest med hela 53 procent. För hela åldersspannet uppgav 4 procent att de under det senaste året fått diagnosen depression.

I kontrast till detta uppger 86 procent av den tillfrågade svenska befolkningen att de anser att sitt psykiska välbefinnande är gott eller mycket gott. Majoriteten av männen upplevde ett mycket gott psykiskt välbefinnande. Medan det var jämnt mellan män och kvinnor som upplevde sig ha ett gott psykiskt välbefinnande.

I statistik från SCB 2018 visas andelen kvinnor och män i olika ålderskategorier som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande.

– 16-29 år: 33 procent kvinnor, 19 procent män
– 30-44 år: 22 procent kvinnor, 17 procent män
– 45-64 år: 16 procent kvinnor, 12 procent män
– 65-84 år: 11 procent kvinnor, 7 procent män

Statistik från SCB 2020 visar kvinnor och mäns upplevelse av ängslan, ångest och oro inom olika ålderskategorier.

– 16-24 år: 47,1 procent kvinnor, 27,3 procent män
– 25-44 år: 37,5 procent kvinnor, 26,6 procent män
– 45-64 år: 31,5 procent kvinnor, 18,8 procent män
– 65-74 år: 21,3 procent kvinnor, 11 procent män
– 75-84 år: 27 procent kvinnor, 10,4 procent män
– 85+ år: 24,6 procent kvinnor

Sammanfattning

Anledningarna till att vi drabbas av psykisk ohälsa har i flera år varit svårt att förstå och påvisa. Det kan bero på ett flertal olika anledningar såsom genetik eller miljö. I den här artikeln har vi gått igenom hur man går tillväga för att diagnostisera den psykiska ohälsan. Vilket sker genom en legitimerad utredning av läkare utifrån ett standardiserat frågeformulär baserat på individens livssituation och anledning till uppsökning av vård, tillsammans med en fysisk undersökning för att utesluta somatiska sjukdomar. Det sker också alltid en suicidriskbedömning för att avgöra suicidrisken vid psykisk ohälsa. Utifrån allt detta kan läkare fastställa en diagnos som leder till behandling för individens symtom och besvär. Vidare har vi tagit upp definitionen av psykisk ohälsa och dess olika förgreningar utifrån Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU) och Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) modell, psykiskt välbefinnande, psykisk ohälsa, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.

Slutligen har vi presenterat statistik över psykisk ohälsa i Sverige under åren 2018 och 2020. Statistik från Folkhälsomyndigheten 2018 påvisade att av de tillfrågade i åldersspannet 16 till 84 år så var det 17 procent som uppgav sig uppleva ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Redan två år senare, 2020 visade statistiken att 41 procent i samma åldersspann upplevde att de hade besvär av ängslan, ångest och oro.

__________________________

Publicerad av:

Andreas Lundin
Specialistläkare i allmänmedicin
OneLab