Efter 2020 har det blivit allt mer påtagligt hur distansarbetet påverkar oss som människor på flera olika sätt – både fysiska och psykiska. Samtidigt finns det fördelar som många medarbetare drar nytta av. Det senaste året har den psykiska ohälsan ökat i samhället och inom många organisationer. Hur ser det ut inom din organisation och vad har du för ansvar som arbetsgivare?

Webinariet leddes av OneLabs läkare Andreas Lundin. Andreas är specialistläkare i allmänmedicin med tidigare lång erfarenhet inom både primärvård, psykiatri och laboratoriemedicin.

Se Webinariet i efterhand här

Den främsta fördelen med distansarbete

Det finns flera uppenbara positiva aspekter av att arbeta på distans, vilket många medarbetare har fått bekräftat efter en längre tids hemarbete. En av de allra största fördelarna är tidsbesparingen, då majoriteten av pendlandet till och från arbetsplatsen och eventuella externa mötesplatser uteblir. Detta skapar mer flexibla arbetstider för medarbetaren, och kan därmed ge ökad flexibilitet för boende och livspusslet. Samtidigt innebär distansarbete ofta ett mer effektivt utnyttjande av resurser även för arbetsgivaren – exempelvis i form av minskade lokalkostnader och färre kostsamma affärsresor. Däremot finns det även flera nackdelar – inte minst i form av hälsomässiga och psykiska risker för medarbetaren.

De etablerade rutinerna försvinner

Vid distansarbete är det lätt att många etablerade rutiner och strukturer försvinner ur arbetsvardagen. Vanligt är att de informella kontakterna man har med kollegor, chefer och andra personer omkring och på arbetsplatsen upphör i det närmaste helt – då det inte finns några naturliga forum eller för detta längre. Gränsdragningar mellan jobb och privatliv suddas också ut vilket kan leda till försämrad återhämtning och ökad stress.

Ett exempel är möten som vid digitalt arbete ofta blir väldigt formella och med specifika agendor. Detta kan naturligtvis vara en fördel då de kan effektiviseras rent tidsmässigt – men istället påverkar det medarbetarnas sociala umgänge då dessa inte medger så mycket tid för informella samtal före och efter mötet. När spontana idéutbyten och personliga samtal uteblir begränsas det sociala kontakterna ofrivilligt.

Även de på många arbetsplatser etablerade pauserna – såsom fikaraster, lunchen och friskvårdstimmen – riskerar att helt förlora sina konturer vid hemarbete. Arbetet och fritiden flyter ofta ihop, och det kan för många bli svårt att ta de naturliga pauserna som krävs under en arbetsdag. Att aktivt avbryta arbetet för att komma ut och röra på sig eller ägna en stund åt något helt annat blir för många bortprioriterat i hemmets informella struktur. Till syvende och sist kan produktiviteten bli lidande om pauserna uteblir på detta sätt.

Psykiska effekter av långvarigt distansarbete

Inte bara effektiviteten påverkas på olika sätt – utan i första hand behöver vi ta det psykiska välmåendet i beaktande när vi utvärderar vilken risk distansarbete kan innebära för medarbetarna. För många är det vanligt att en arbetsdag består av flera olika möten, vilket gör att man automatiskt interagerar med andra människor. För andra kan det däremot vara precis tvärtom. När du har ett väldigt självständigt arbete som i vanliga fall innebär många stillasittande timmar – så som programmering, skrivande eller liknande, är det lätt hänt att tappa rutiner och rörelse helt och hållet och fastna framför den där skärmen. Detta i sin tur kan snabbt leda till trötthet.

Även distansmöten kan vara uttröttande på ett helt nytt sätt. I fysiska möten tar du ofta mikropauser utan att veta om det – du tar upp kaffekoppen, du pillar med penna eller anteckningsblock, flackar med blicken, tittar ut genom fönstret, etc. Vid distansmöten faller sig detta inte alls lika naturligt.

Det går även att urskilja mer allvarliga psykiska effekter av distansarbete – där såväl bristande rutiner och ensamhet kan orsaka en ökande psykisk ohälsa hos medarbetare. Odefinierade strukturer i vardagen kan leda till sömnsvårigheter och det går även att se hur alkoholproblemen riskerar att öka. Även själva orsaken till långvarigt distansarbete, som i fallet med den globala coronapandemin, kan bygga på en redan befintlig ångest, stress och depression – i och med oro över jobbrelaterade konsekvenser, såsom uppsägningar, lönesänkningar och sämre förmåner. Detta i sin tur får en klar inverkan på produktiviteten och ens välmående som medarbetare.

Medicinska problem kan förvärras

Distansarbete kan även fysiskt påverka medarbetare som redan innan har vissa medicinska problem. Som ett resultat av de både hälsomässiga och mentala utmaningarna som alla riskerar kan det vara svårare att exempelvis hålla blodtrycket i schack. Medarbetare som är fullt friska lider inte lika stora risker av att arbeta hemifrån under en längre period – men även här finns det exempelvis ergonomiska faktorer som kan påverka ens fysiska hälsa på sikt.

Några medicinska risker med stillasittande och social isolering:
– Blodfetter, blodsocker och blodtryck
– Depression samt ångest och oro
– Utmattningssyndrom och stress
– Ergonomi och smärta i rygg, axlar och nacke
– Uteblivna besök i vården – både nya och uppföljningsbesök
– Alkohol och beroenden

Åtgärder för dig som arbetsgivare

Det finns många åtgärder du som arbetsgivare kan göra för att skapa en mer hälsosam och välmående arbetsmiljö vid distansarbete. I huvudsak handlar det om att fånga upp tidiga tecken på ohälsa och upprätthålla ett gott ledarskap där medarbetarna upplever tydlighet i förväntningar och känner trygghet att lyfta hälsoutmaningar.

Några saker att ha i åtanke kan vara:
– Var tillgänglig och öppen för förändringar – och visa medarbetarna att de själva har möjlighet att påverka sin arbetssituation
– Sätt klara mål och skapa tydlighet med distansarbete – vad vill ni åstadkomma och hur ska ni komma dit?
– Involvera medarbetarna i hur ni bör lägga upp arbetet för att bibehålla en större känsla av samhörighet
– Gör konkreta anpassningar vid behov gällande ergonomi – och uppmuntra till daglig motion, varierade arbetsställningar och regelbundna pauser i arbetet
– Uppmuntra det sociala i vardagen för att främja hälsa och välmående i form av fler informella kontakter med kollegor. Det kan handla om promenadmöten, digitala fikapauser och möjligheten att prata direkt med varandra även vid “små” ärenden.
– Se till att de tekniska lösningarna ni har motsvarar ert behov och era arbetsprocesser – inte att ni ska anpassa er efter tekniken.
– Nyttja webbaserade verktyg för att hålla koll på välmåendet. Ett alternativ kan vara en digital hälsoundersökning

Digital hälsoundersökning från OneLab

En lösning som kan hjälpa dig som arbetsgivare att hålla koll på hur medarbetarna mår vid distansarbete är att genomföra en hälsokontroll. Vi på OneLab har en utvecklad hälsoundersökning som kan anpassas med olika typer av tester och prover, beroende på vilka utmaningar och behov ni har. Kontrollen består ofta av ett dynamiskt frågeformulär som besvaras online. Vi kan också skicka hemprovtagningskit så varje medarbetare har möjlighet att utföra ett blodprov på egen hand med ett stick i fingret. Med dessa olika delar fångar vi upp både fysiska och psykiska faktorer som kan påverka dina medarbetares hälsa.

Efter att provresultaten analyserats får samtliga medarbetare tillgång till en personlig riskprofil, och vi återkopplar direkt med läkare och sjuksköterskor till medarbetare i behov av uppföljning. Därefter sammanställer vi anonymiserad statistik och gör en riskbedömning för gruppen eller organisationen. Personliga svar och resultat lyder givetvis under medicinsk sekretess.

Vill du få hjälp med att införa ett proaktivt hälsoarbete? – kontakta oss på OneLab här

Kontaktinformation

David Strömbeck

Erik Björkegren