Vet du hur dina medarbetare mår – egentligen? Om inte är det dags att ta hälsoarbetet på allvar. ”Om vi så bara hjälper en medarbetare att upptäcka en allvarlig hälsorisk har det ett jättestort värde” säger Helena Ölander, HR-direktör, som regelbundet mäter både medarbetarnas och organisationens mående.
Antalet sjukskrivningar har ökat ända sedan 2010 och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Det visar statistik från Försäkringskassan. Psykisk ohälsa har också blivit en vanlig orsak till att anställda säger upp sig.
I en brittisk undersökning från 2021 svarade så många som 61 procent att de antingen redan slutat eller funderar på att göra det på grund av psykisk ohälsa orsakad av bland annat stress på jobbet. Vidare står det i rapporten att de flesta oftast eller alltid går till jobbet när de mår psykiskt dåligt även om de skulle må bättre av en tids ledighet. Det finns alltså all anledning att ta det förebyggande hälsoarbetet på allvar.Sedan 2014 har Helena Ölander använt plattformen OneLab på sina arbetsplatser för att i tid upptäcka hälsorisker, både fysiska och psykiska.
Helena berättar att det finns två avsikter med samarbetet:
”Dels är det en förmån för medarbetarna. De får insyn i sin egen hälsa. För de i den yngre åldern är det inte många som tar hjälp om de har symptom på exempelvis psykisk ohälsa. Och för de något äldre så är högt blodtryck, till exempel, inget man märker, men viktigt att hålla koll på. Dels har det ett värde för oss som arbetsgivare. Vi får en hälsokontroll på organisationen och ett mått på hur det står till med den psykosociala arbetsmiljön.”
Helena Ölander säger att hon uppskattar OneLabs portal där hon kan gå in och se hur organisationen mår.
”Det är ett användbart verktyg för mig som HR-chef. Dessutom är hela processen enkel, eftersom OneLab sköter all administration. En annan bra sak är att det är effektivt. Tiden och pengarna läggs på de medarbetare som behöver det med exempelvis uppföljning med läkare eller psykolog.”
Till själva undersökningen, den så kallade screeningen, får medarbetarna en kallelse via mejl.
”Att göra hälsoundersökningen går snabbt, det tar mindre än tio minuter. Vi brukar hålla till i konferensrummet”, säger Helena Ölander.
Medarbetarna får också svara på frågor i en digital hälsokoll och kan sedan se sina resultat i en app. I appen kan medarbetarna även ta del av självhjälpsprogram och annat innehåll för att öka välmåendet. De medarbetare som bedöms vara i riskgrupp – till exempel har höga stressnivåer eller ligger på gränsen till diabetes – kontaktas av en läkare eller en sjuksköterska som följer upp resultaten med hälsorådgivning, triage och motiverande samtal som främjar livsstilsförändringar.
Hälsoundersökningarna öppnar också för en dialog mellan chef och medarbetare. Dessutom finns ett skyddsnät bestående av regelbundna utvecklingssamtal, tydliga mål- och uppdragsbeskrivningar samt halvårsavstämningar för att fånga upp tecken på ohälsa i tid.
”Om vi bara hittar en person i riskgrupp med hjälp av vårt hälsoarbete har det ett jättestort värde”, säger Helena Ölander.
3 STEG TILL BÄTTRE HÄLSA BLAND MEDARBETARNA
Helena delar med sig av erfarenheter om hur du som chef kan främja medarbetarnas psykiska och fysiska hälsa.
1. Fokusera insatserna på de som verkligen behöver. Alla medarbetare är inte i riskgrupp. Genom mätningar som visar både hur individen och organisationen mår kan du göra insatserna på rätt ställen.
2. Ha regelbundna avstämningar med varje medarbetare. Som chef behöver du ta initiativ till att prata om hur medarbetaren kan avgränsa sina uppgifter och prioritera rätt.
3. Testa ett digitalt verktyg som på ett enkelt sätt mäter och följer upp hur medarbetarna mår. Det blir också en mätning av hela organisationens mående.
