Trots att det är något som många kommer i kontakt med under sin livstid, så är psykisk ohälsa ett svårdefinierat begrepp. Det brukar sägas att psykisk ohälsa är en frånvaro av en psykisk hälsa. Hur den psykiska ohälsan artar sig kan variera från individ till individ, men hur kan man förebygga psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa kan uppstå på många olika sätt, och symtomen kan se helt olika ut beroende på vem det drabbar. Två faktorer som spelar stor roll är dock vilka gener man har och vilken miljö man befinner sig. En stor del av den psykiska ohälsan går att förebygga genom exempelvis regelbunden vardagsmotion, regelbunden sömnrutin och regelbundna matvanor.

Vad är psykisk ohälsa

World Health Organization (WHO) beskriver psykisk hälsa som en definition av ett mentalt välbefinnande hos en individ och att denne kan klara av påfrestningar i sin vardag samt kunna vara en del av samhället hen lever i. För att tydliggöra begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa samt deras relation till varandra, har Folkhälsomyndigheten tillsammans med Socialstyrelsen, Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tagit fram en modell. I denna modell ingår psykiskt välbefinnande (psykisk hälsa) samt två definitioner av psykisk ohälsa: psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.

Folkhälsomyndighetens definition av psykiskt välbefinnande inkluderar att individen i fråga kan känna en mening med sitt liv och ha goda sociala relationer med andra individer runt omkring sig. Även att individen kan balansera positiva och negativa känslor som uppkommer i sin vardag. Individen ska dessutom känna att det finns en möjlighet att uppnå sin fulla potential. De två definitionerna av psykisk ohälsa, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd, skiljs åt genom att det psykiatriska tillståndet måste diagnostiseras av läkare.

Psykiska besvär innebär ofta att individen känner sig nedstämd och känner oro. Lättare psykiska besvär kan uppkomma i samband med andra omvälvande livssituationer och avtar när situationen avtar. Medan svårare psykiska besvär kan vara långvariga och ge allvarligare konsekvenser, trots att situationen avtagit. Individens besvär måste diagnostiseras för att få klassas som ett psykiatriskt tillstånd. En diagnos tillhandahålles genom utredning där ett antal symtom måste föreligga, samt varit närvarande under en längre tid, för att den upplevda psykiska ohälsan ska klassas som ett psykiatriskt tillstånd.

4 exempel på psykisk ohälsa

Här nedan beskrivs fyra exempel på psykisk ohälsa.

1. Ångest

Ångest beskrivs ofta som en av kroppens överlevnadsstrategier. När en hotfull situation uppstår skickas en signal från hjärnan vilket skapar en reaktion i det centrala nervsystemet.  Vilket i sin tur leder till vad vi i folkmun kallar ångest. Hotet behöver inte vara verkligt, det kan vara något endast individen uppfattar som hotfullt. Det finns ett flertal olika symtom för ångest och som kan kännas mer eller mindre starkt hos olika individer. En lättare version av ångest kan göra sig uttryck genom oro och en upplevd känsla av overklighet. Medan en svårare version av ångest gör sig uttryck i hela kroppen som till exempel hjärtklappning, ett tryck över bröstet samt andningssvårigheter. Det är normalt att uppleva en känsla av att vilja fly när en känsla av ångest uppkommer.

För att behandla ångesten är det dock viktigt att man inte undviker den utan möter den. Man ska försöka acceptera känslan och stanna i den för att se att känslan går över samt hitta strategier för att kunna hantera känslan. Detta kallas för exponering och är vanligt för att lära sig hantera ångest. Det kan även vara viktigt att prata med någon om sin ångest, en vän eller en legitimerad terapeut.

2. Generaliserad ångest (GAD)

När ångesten påverkar individens livssituation dagligen klassas det som ett ångestsyndrom, ett exempel på detta är generaliserad ångestsyndrom (GAD). En individ som lider av generaliserad ångest är alltid inställd på att en katastrof ska inträffa. Det finns ingen paus på oron eller rädslan, individen känner sig otrygg i sin vardag. Detta kan innebära att individen i fråga har en svårighet att vara närvarande och aktiv i sociala sammanhang, och i annat som kan skapa ett känslomässigt obehag. Andra symtom och besvär kan ofta kopplas till generaliserad ångest, och kan ge sig uttryck genom ätstörningar, tvångstankar eller ont i kroppen. En känsla av att vara desorienterad kan även uppstå.

Att lida av generaliserad ångest innebär ofta en känslighet för stress samt situationer där man riskerar att förlora kontrollen. Om ångesten upplevs hindra individen i sin vardag och blir en begränsning i livssituationen, är det väsentligt att söka hjälp.  Två sorters behandlingar för GAD är samtalsbehandling (terapi) och medicinsk behandling. Syftet med behandlingen är att ge individen ett sätt att hantera sin ångest, så att den inte längre kontrollerar hens liv.

3. Utmattningssyndrom

Kronisk stress är idag något som drabbar många. Symtomen skiljer sig ofta från person till person. Exempel på symtom kan vara ett försvagat immunförsvar, ont i kroppen, magbesvär samt en känsla av trötthet och en svårighet att koncentrera sig. Om den kroniska stressen har låtits gå för långt kan detta utvecklas till utmattningssyndrom. Besväret hade tidigare namnet utbrändhet och beskrivs som att vår hjärna blir överbelastad. Det är därav viktigt att söka hjälp i tid då ju tidigare individen får hjälp, desto mindre blir skadan. Utmattningssyndrom beskrivs inom tre olika faser:

• Prodromalfasen: Ger fysiska och/eller psykiska belastningssymtom, men individen kan fortsatt fungera som vanligt i sin vardag.
  

• Akutfasen: Fasen många beskriver som “gå in i väggen”. Denna fas kommer oftast väldigt plötsligt och upplevs som att komma från ingenstans. Kan pågå i flera veckor och individen har svårt att fungera i vardagen. Symtom kan vara koncentrationssvårigheter, desorientering samt att ha svårt att ta sig ur sängen.

• Återhämtningsfasen: Efter akutfasen är individen i behov av att återhämta sig för att kunna komma tillbaka till vardagen. Individen kan fortsatt uppleva symtom såsom trötthet, stresskänslighet samt fortsatta koncentrationssvårigheter. Ju längre denna fas pågår, desto bättre för individens fortsatta levnadssituation. Dock är det vanligt att stresskänsligheten sitter kvar en tid efter, så återfallsrisken är hög.

Hjälp går att få på närmsta vårdcentral eller genom en kontakt inom företagshälsovården. Vid akuta upplevda symtom bör en psykiatrisk öppenvårdsmottagning uppsökas. Behandling kan sedan ske genom exempelvis samtalsbehandling (terapi) eller medicinsk behandling. Det viktigaste med behandlingen, oavsett form, är att komma fram till den verkliga stressorsaken. Så att individen i det långa loppet kan justera sin livssituation så att det ej ska inträffa igen.

4. Depression

Depression klassas som en psykisk sjukdom och uppkommer vanligen om individen under en längre tid har känt sig nedstämd, orkeslös eller inte har samma lust till saker som hen brukade engagera sig i. Sjukdomen beror ofta på ett samspel mellan yttre faktorer samt individens sårbarhet. Yttre faktorer kan vara exempelvis stor stresspåverkan, sorg eller arbetslöshet. Sårbarheten beror helt på vilka gener individen är född med, det vill säga vilket arv man har, som kan ha påverkan på hur bra individen hanterar stress. För att uppsöka vård för sin depression, rekommenderas att kontakta sin vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. När det gäller depression är det viktigt att inte vänta för länge innan hjälp uppsöks, då återhämtningen då kan ta längre tid. Vid själva vårdkontakten är det individens mående som står i fokus och bedömningen om diagnosen är depression sker utifrån vad som framgår i samtalet. Under bedömningen är det vanligt att få fylla i ett skattningsformulär med frågor relaterade till bland annat nedstämdhet, sovrutin, matrutin och alkoholvanor.

Behandling av depression kan ske på flera olika sätt och beror helt på vilken sort av depression individen innehar, samt vad individen själv vill. De tre vanligaste behandlingsmetoderna är: råd och stöd från legitimerad vårdpersonal för att kunna skapa bättre vanor, samtalsbehandling genom psykoterapi (KBT eller IPT) och medicinsk behandling genom antidepressiva läkemedel.

Kan man testa sig för psykisk ohälsa?

När det kommer till psykisk ohälsa så är det ofta många som vill kunna ta ett test för att se om man har drabbats av psykisk ohälsa. Så som vi gör för så många andra sjukdomar. Men så enkelt är det inte alltid när det gäller testning av psykisk ohälsa. Det finns idag digitala verktyg som kan vara en bra start för att se om symtomen som upplevs kan klassas som psykisk ohälsa. Med en digital hälsokoll från OneLab undersöks den fysiska och psykiska hälsan för ett företags medarbetare. Detta görs för att kunna fånga upp medarbetare med hälsorisker i ett tidigt skede och för att i rätt tid kunna ge rätt insatser. Den digitala hälsokollen består av enkäter där medarbetaren får möjligheten att skatta sin egen hälsa. Enkäterna baseras på mångårig forskning inom både fysisk och psykisk hälsa. Resultatet från enkäterna används i kombination med en bedömning från en av våra legitimerade läkare för att i slutskedet utvärdera de risker som kan uppkomma för de vanligaste arbetsrelaterade sjukdomarna och hälsoproblemen.

Det är dock viktigt att poängtera, om du upplever allvarliga symtom, bör du uppsöka en legitimerad vårdkontakt för att få en utredning och senare diagnos för psykisk ohälsa. Hur en undersökning går till kan du läsa om här

Hur kan man förebygga psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa kan visa många olika symtom, men forskning har också visat att det går att förebygga psykisk ohälsa. Inom arbetslivet kan det exempelvis vara en fråga om ett bra ledarskap, en god kommunikation och goda relationer. Här nedan följer några exempel på saker att försöka få till i sin vardag för att förebygga psykisk ohälsa:

Strukturerad vardag: Att strukturera upp vardagen kan förebygga psykisk ohälsa genom att det reducerar stress. Att försöka skilja på arbete och privatliv kan även vara något som kan underlätta en känsla av stress. Något som blir än viktigare att tänka på om man till exempel jobbar hemifrån.

Regelbunden vardagsmotion: Det är påvisat att fysisk aktivitet gör att vi har mer ork samt gör att vi blir gladare. Dessutom kan det främja vår sömn. Det behöver inte vara ett fyspass varje dag, det kan räcka med en kortare promenad för att få upp pulsen för att förebygga psykisk ohälsa.

Regelbunden sömnrutin: Precis som med regelbunden vardagsmotion så har en bra sömnrutin och en god nattsömn påvisat att vi får mer energi och blir piggare. Att ha en god dygnsrytm underlättar även för bättre matvanor och att ha ett gott socialt umgänge.

Regelbundna matvanor: Med mat i kroppen är det bevisat att vi mår bättre, då maten ger oss energi. Att äta regelbundet kan också hjälpa till att få en vardagsrutin och en bättre sömnrutin.