Psykisk ohälsa är något som blivit allt mer vanligt förekommande i dagens samhälle. Det är dock något som anses vara ett svårdefinierat begrepp och används istället idag som ett samlingsbegrepp för flera olika symtom och åkommor. Inom begreppet psykisk ohälsa förekommer även termen psykisk sjukdom. Men vad är egentligen skillnaden mellan psykisk ohälsa och psykisk sjukdom?
Skillnaden mellan psykisk ohälsa och psykisk sjukdom är att det kallas för en psykisk sjukdom när en diagnos fastställts av legitimerad läkare baserat på långvariga symtom. Medan psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för kortvariga symtom och inte något som behöver diagnostiseras.
Är psykisk ohälsa en sjukdom?
Psykisk ohälsa är samlingsbegreppet för allt som rör vår psykiska hälsa, eller snarare avsaknaden av en god psykisk hälsa. Begreppet psykisk ohälsa brukar ofta definieras av de symtom som drabbar en individ genom exempelvis en känsla av nedstämdhet, stress eller ledsamhet. Det är inte förrän dessa symtom har varit långvariga och gett negativa konsekvenser på individens funktionsförmåga och vardagsliv som det kan klassas som en psykisk sjukdom. För att få en diagnos behöver man uppsöka en legitimerad läkare som fastställer diagnos utifrån symtom. Detta genomförs vanligast genom skattningsskalor och en utredning. Därmed är psykisk ohälsa i sig inte klassat som en sjukdom, men långvariga diagnostiserade symtom av psykisk ohälsa kan klassas som en psykisk sjukdom.
Hur skiljer sig det mot psykisk sjukdom?
Folkhälsomyndighetens definition av psykisk ohälsa delas upp i psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Psykiatriska tillstånd delas i sin tur upp i psykiska sjukdomar och symtom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som nämnt tidigare kan psykisk ohälsa först klassas som en psykisk sjukdom där symtomen har gett negativa konsekvenser på individens funktionsförmåga och vardagsliv under en längre tid. Vid depression kan det exempelvis röra sig om att symtom varit närvarande i mer än två veckor. Vid detta skede är det viktigt att uppsöka en legitimerad läkare för att få en bedömning och diagnostisering för att utreda om man lider av en psykisk sjukdom.
Folkhälsomyndighetens definition av psykisk sjukdom är ett varaktigt tillstånd där det har gått att fastställa en diagnos av en legitimerad läkare. Till skillnad från psykiska besvär där det pratas om lättare övergående symtom av exempelvis oro, ångest och nedstämdhet. Några exempel på psykiska sjukdomar är depression, ångestsyndrom och personlighetssyndrom. Några tecken på depression kan vara att man under en längre tid har känt sig nedstämd och orkeslös. Depression beror ofta på ett samspel mellan yttre faktorer och inre faktorer. De yttre faktorerna kan beskrivas som den miljö individen befinner sig i eller en händelse som kan ha påverkat individen. De inre faktorerna kan bestå av de gener individen är född med, vilket kan påverka sårbarheten för att drabbas av exempelvis nedstämdhet.
Kan man koppla psykisk ohälsa till arv och miljö?
Arv är en individs genetik, det vill säga egenskaper ärvt av dess föräldrar. Medan miljö är allt annat som inte är kodat i våra gener, det vill säga den fysiska miljön där vi växt upp eller befinner oss just i detta nu samt sociala interaktioner och relationer. Miljö kan även innefatta traumatiska händelser en individ har varit med om tidigare i sitt liv. Arv och miljö är det som tillsammans formar oss som människor och har en stor inverkan i hur vi reagerar på situationer i livet. Både arv och miljö kan bidra till att en individ drabbas av psykisk ohälsa. Forskning har påvisat att individer är olika känsliga för påfrestningar i livet, som exempelvis oro, stress och sorg. Detta har att göra med vilka gener vi har vilket kan påverka hur känsliga vi är för påfrestningar, intryck och hur troligt det är att vi drabbas av psykisk ohälsa i allmänhet. Även om man har gener som kan öka risken för att utveckla en känslighet för påfrestningar i livet så behöver inte det betyda att det leder till att få en diagnos för psykisk sjukdom.
Hur du testar och behandlar psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa kan innebära en mängd olika symtom och visa sig på många olika sätt. Det finns även många olika sätt att behandla psykisk ohälsa. Det finns idag självtester som kan genomföras online och vårdcentraler erbjuder undersökningar om symtomen på psykisk ohälsa anses vara allvarliga. Behandling av psykisk ohälsa skiljer sig beroende på vilka symtom som är aktuella.
På OneLab erbjuder vi digitala hälsokontroller där vi undersöker den fysiska och psykiska hälsan hos medarbetare på en arbetsplats. Genom detta fångar vi upp individer i ett tidigt skede som är i risk för ångest, oro, depression eller suicidalitet och för att i god tid kunna erbjuda rätt behandling och förbyggande insats. Den digitala hälsokollen består av enkäter där individen får möjligheten att skatta sin egen hälsa. Enkäterna baseras på mångårig forskning inom både fysisk och psykisk hälsa. Resultatet från enkäterna används i kombination med en bedömning från en av våra legitimerade läkare för att utvärdera risker för de vanligaste arbetsrelaterade sjukdomarna och hälsoproblemen.
Sammanfattning
Skillnaden mellan psykisk ohälsa och psykisk sjukdom kan vara svår att urskilja. Den generella skillnaden är att psykisk sjukdom är när en diagnos fastställs av en legitimerad läkare baserat på långvariga symtom. Medan psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för symtom som är kortvariga, men som kan vara återkommande i en individs liv.
Folkhälsomyndighetens definition av psykisk sjukdom är ett varaktigt tillstånd där det har gått att fastställa en diagnos av en legitimerad läkare, till skillnad från psykiska besvär där det pratas om lättare övergående symtom av exempelvis oro, ångest och nedstämdhet. Ett exempel på en psykisk sjukdom är depression. Tecken på en depression kan vara att under en längre tid uppleva en känsla av nedstämdhet och orkeslöshet. Depression beror ofta på ett samspel mellan yttre faktorer och inre faktorer. De yttre faktorerna kan beskrivas som den miljö individen befinner sig i eller en händelse som kan ha påverkat individen. De inre faktorerna kan bestå av de gener individen är född med, vilket kan påverka sårbarheten för att drabbas av exempelvis nedstämdhet.
Arv och miljö kan ha en stor inverkan om en individ drabbas av psykisk ohälsa eller inte. Forskning har påvisat att alla individer är olika känsliga för påfrestningar i livet, exempelvis oro, stress och sorg. Vilket ofta har att göra med vilka gener vi har och dessa kan påverka hur känsliga vi är för påfrestningar, intryck och psykisk ohälsa i allmänhet. Men att ha gener som ökar risken för att utveckla en känslighet för påfrestningar i livet innebär inte att det behöver leda till att man utvecklar en psykisk sjukdom.
Psykisk ohälsa kan innebära en mängd olika symtom samt visa sig på olika sätt. Det finns även många olika sätt att behandla psykisk ohälsa. Behandlingen av psykisk ohälsa kan se olika ut beroende på vilka symtom som upplevs hos individen. Hos oss på OneLab kan vi erbjuda digitala hälsokontroller som kan testa den fysiska och psykiska hälsan genom enkäter och bedömning av en legitimerad läkare.
