Att arbeta systematiskt med arbetsmiljön (SAM) bör vara en naturlig del i den dagliga verksamheten, men vad menas egentligen med begreppet och vad innebär det i praktiken?
Man skulle förenklat kunna säga att det är ett annat ord för ett pågående utvecklingsarbete av arbetsmiljön. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) gäller för alla arbetsgivare och arbetet innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. Detta anses vara såpass viktigt att det står med i arbetsmiljölagen.
Brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan också leda till juridiska konsekvenser eller vitesförelägganden av arbetsmiljöverket. Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på en arbetsplats, sociala, organisatoriska liksom fysiska förhållanden. Det legala ansvaret ligger alltid hos arbetsgivaren och företagets VD, även om delar av ansvaret brukar delegeras ut till chefer på företaget. Arbetsgivaren har ansvaret att se till att kunskap och förmåga finns för att göra något åt dessa uppgifter på ett eller annat sätt. Har man inte säkerhetsställt det kan man behöva ta hjälp utifrån av exempelvis oss på OneLab.
För att kunna tillämpa systematiskt arbetsmiljöarbete i praktiken så måste man förstå helheten; varje process för sig men också hur de samverkar. Ett exempel på stödprocess är att se till att regelbundna undersökningar av hälsan utförs om man arbetar i utsatta arbetsmiljöer. Systematiskt arbetsmiljöarbete,utgörs formellt av tolv paragrafer som både ställer krav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka aktiviteter som behöver genomföras. Paragraferna, eller kraven, bildar tillsammans ett system som ska ses som en helhet där alla delar hänger ihop. Med alla delar på plats har man grunden för att hantera alla arbetsmiljöförhållanden och skapa en bra arbetsmiljö. Om arbetsgivare inte har kompetensen för att genomföra en tillförlitlig undersökning och riskbedömning, eller vidta nödvändiga åtgärder, måste externt kompetens anlitas. Huvudområdena inom det systematiska miljöarbetet är att undersöka – riskbedöma – åtgärda – följa upp.
1. Undersök arbetsmiljön
Som ett första steg behöver man ta reda på vilka problem som finns i arbetsmiljön. Kartlägg dem och skapa rutiner där hälsorisker regelbundet ses över, exempelvis genom externa medarbetarundersökningar.
2. Riskbedöm
När riskerna har identifieras så bör de också utvärderas i relation till hur stora de anses vara, hur ofta de kan tänkas ske samt hur stor skadan kan bli. Här kan du få hjälp i arbetet genom av våra experter och företagsjuksköterskor som kan gå igenom era risker i förhållande index och branschstandarder.
3. Genomför åtgärder
Eventuella åtgärder som ni beslutar att införa är beroende på vilka risker det handlar om. I vissa fall kan det tänkas att man måste försöka planera in mer tid för vila, eller att dela upp arbete på fler personer. I andra fall kan det vara saker som att utbilda och sätta upp riskbedömningar. Även här finns experthjälp tillgänglig från teamet på OneLab.
4. Följ upp
En gång per år är arbetsgivaren skyldig att följa upp att man fortsätter att bedriver det systematiska arbetsmiljöarbetet. Processen ska givetvis utvecklas när det behövs, och vara en naturlig del av verksamheten. Det är viktigt att man i detta skede inte bara undersöker om arbetet ser ut att ha utförts, utan om det som gjorts faktiskt har förhindrat risken och åtgärdat problemet.
Så hänger SAM och OSA ihop
Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA ska, på samma vis som den fysiska och digitala arbetsmiljön, undersökas, riskbedömas, åtgärdas och följas upp regelbundet. SAM är alltså grunden för OSA och handlar om hur man arbetar systematiskt med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syftet med OSA är att främja hälsa och förebygga ohälsa i arbetet.
Man kan tycka att ingen ska behöva bli sjuk eller drabbas av ohälsa på jobbet. Samtidigt visar en undersökning från Arbetsmiljöverket att var tredje arbetstagare har problem med hälsan kopplat till arbetet. Dessutom visar statistik från Folkhälsomyndigheten att nästan var femte svensk någon gång drabbas av psykisk ohälsa såsom depression, och att det är nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor.
Att aktivt jobba för att skapa friska arbetsplatser är en viktig del för att förebygga ohälsa. En arbetsmiljö som inte bara är bra utan dessutom är hälsofrämjande bidrar till ökad produktivitet och gynnar både individen, företagen och samhället i stort.
