Hur många och vilka prover som ingår i en hälsoundersökning skiljer sig åt inom företagshälsovården. Det är enkelt att tro att ju fler prover som hälsoundersökningen innehåller, desto bättre, men riktigt så enkelt är det inte. I den här artikeln har vi intervjuat OneLabs läkare Andreas, som berättar vilka prover som är relevanta och hur en hälsoundersökning bör utformas för att ge bäst resultat för dig och ditt företag.
Andreas är specialist i allmänmedicin och har arbetat på både på vårdcentraler och akutmottagningar, samt på Karolinska Universitetslaboratoriet. På OneLab är han medicinskt ansvarig, vilket innebär att han bland annat uppmärksammar och återkopplar på provsvar som kräver omedelbar läkarkontakt. Det betyder att han dagligen har kontakt med medarbetare som behöver en medicinsk åtgärd.
“När nya provsvar kommer in är det min uppgift att hitta avvikelser och provsvar som sticker ut från mängden. Det är bland annat resultat som visar på arbetsmiljörelaterade hälsorisker såsom allvarlig psykisk ohälsa, högt blodtryck, blodfettsrubbningar och diabetes, ibland helt okänt för patienten, som jag personligen återkopplar på”, säger Andreas.
I samband med provtagningen får medarbetare även fylla i en hälso- och arbetsmiljödeklaration online där de bland annat får svara på frågor om deras fysiska och psykiska hälsotillstånd, vilket ger en samlad bild av personens hälsa.
“I vissa fall ser provsvaren bra ut, men hälso- och arbetsmiljödeklarationen visar tecken på utmattning, eller kan ibland i kombination med vissa provsvar utgöra en ökad hälsorisk sammantaget. Då drar jag slutsatsen att personen är i riskzonen och behöver akut hjälp av till exempel läkare eller psykolog”, säger Andreas.
Vilka prover är relevanta i en hälsoundersökning?
OneLab får ofta frågan om inte fler prover är bättre i en hälsoundersökning. Svaret är nej. Det finns väldigt många prover där man i regel inte får någon ytterligare information för att göra en bättre riskbedömning. Antingen är det för att blodprovet i sig inte bidrar till en bättre riskbedömning, eller för att det kan ändras från en dag till nästa. Samtidigt innebär vissa prover en risk för falskt positiva resultat, vilket gör att provet kan ge ett avvikande svar utifrån ett referensvärde, men där det ändå inte föreligger någon ökad risk för sjukdom. Detta kan i sin tur leda till onödig oro hos individen samtidigt som det kan ge upphov till onödiga sjukvårds- och rehabkostnader. Det många ofta glömmer när det kommer till hälsoundersökningar är att syftet också är att upptäcka risker – för att förebygga sjukdomar i framtiden. Dessa måste utföras med tillgänglig evidens för att göra en faktisk skillnad.
“Vårt arbete handlar inte bara om att upptäcka sjukdomar, utan också att identifiera de personer som ligger i riskzonen för sjukdom längre fram i livet. Därför tar vi vissa utvalda blodprover i kombination med blodtrycksmätning och riskbedömning kring psykisk ohälsa och livsstilsfaktorer för att kunna ge en mer samlad riskbedömning inför framtiden. Det kan kännas bra att ta ‘många prover’ men för att det skall göra skillnad måste man göra en analys som är grundad i vetenskaplig evidens och som är anpassad efter exempelvis arbetsmiljörisker”, menar Andreas.
"Det kan kännas bra att ta ‘många prover’ men för att det skall göra skillnad måste man göra en analys som är grundad i vetenskaplig evidens och som är anpassad efter exempelvis arbetsmiljörisker”
Andreas Lundin
Specialistläkare i allmänmedicin, OneLab
OneLab har en mer riktad provtagning som återspeglar vad som hänt de senaste månaderna, vilket förutom de vanligaste folksjukdomarna och risker för dess som också består i arbetsmiljörelaterade risker.
Hur bör hälsoundersökningen utformas för att ge förbättrad hälsa?
Enligt forskning från Karolinska Institutet är en hälsoundersökning med uppföljande återkoppling och stödinsatser det tillvägagångssätt som gett bäst resultat hos de anställda. Detta till skillnad från hälsoundersökningar utan uppföljning, som inte har något stöd i forskningen. Undersökningen visade exempelvis att insatser som främjande fysisk aktivitet minskade risk för hjärt- och kärlsjukdom, arbetsstress samt sjuknärvaro och sjukfrånvaro för de anställda.
Forskningen visar även att hälsoundersökningar med uppföljande återkoppling har positiva ekonomiska effekter i form av sjukfrånvaro, produktionsförluster och sjukvårdskostnader. Studier har visat en avkastning på 1,4 – 4,6 gånger, vilket innebär att investeringen har gett upp till närmare fem gånger tillbaka i besparingar. Detta resultat beror så klart på många olika faktorer men ger en stark indikation på potentialen med preventivt arbete.
“En hälsoundersökning är inte bara en laboratorietjänst, utan mycket mer än så. Det handlar om få en samlad bild av en person som kan ligga i riskzonen för en allvarlig sjukdom och ge stöd och motivation att hantera detta. Vi återkopplar och bryr oss om vad som händer med våra patienter. Då gör man verklig skillnad med att förebygga ohälsa”, avslutar Andreas.
“En hälsoundersökning är inte bara en laboratorietjänst, utan mycket mer än så. Det handlar om få en samlad bild av en person som kan ligga i riskzonen för en allvarlig sjukdom och ge stöd och motivation att hantera detta."
Andreas Lundin
Specialistläkare i allmänmedicin, OneLab
