Den psykiska ohälsan ökar över hela världen. Orsakerna varierar, men det är ett faktum att det påverkar hur människor presterar på jobbet. Depression och ångest är de två av de vanligaste psykiska tillstånden och, bara de två, kostar den globala ekonomin 1 miljard dollar varje år. 

Psykisk ohälsa bland medarbetare har en stor påverkan på ett företags kostnader. Enligt en färsk rapport från UK har de totala kostnaderna relaterat till psykisk ohälsa ökat med 25 % mellan 2019 och 2021 för brittiska arbetsgivare.

Kostnaderna beräknas som de sammanlagda kostnaderna av sjukfrånvaro, sjuknärvaro och personalomsättning pga psykisk ohälsa.

 

Dyrt när medarbetare slutar

Sedan 2019 har kostnaderna för medarbetare som slutar ökat mest och den vanligaste anledningen till att en medarbetare säger upp sig är pga psykisk ohälsa. “The Great Resignation” är benämningen på miljontals människor som efter pandemin lämnat sina jobb och har blivit en rörelse över hela världen där människor har omvärderat sina liv och valt att säga upp sig.

Medarbetare som slutar innebär en stor kostnad för företag och det kan vara både svårt och resurskrävande att hitta rätt kompetens. Kunskapsluckan en medarbetare som jobbat länge på företaget lämnar efter sig kan även ta lång tid att fylla. Förutom att det tar tid och kostar pengar att anställa nya medarbetare tar det också tid för en nyanställd att verkligen leverera utifrån sin fulla kapacitet.

Sjuknärvaro innebär förlorad produktivitet

Den största kostnaden kopplat till psykisk ohälsa är kostnaden för sjuknärvaro. Sjuknärvaro innebär att medarbetare jobbar utan att vara helt friska, och därmed inte kan prestera fullt ut. Det leder till ett produktivitetsbortfall och en kostnad för företaget som inte får ut den produktivitet från medarbetaren som de betalar för (i form av lön).

Vanliga anledningar till sjuknärvaro är sömnsvårigheter, ångest och stress och har blivit allt vanligare. Att fortsätta jobba utan att må helt bra ökar risken för framtida ohälsa om symtomen successivt får fortsätta utvecklas, vilket så småningom kan leda till långa sjukskrivningar och högre sjukfrånvaro.

Sjukfrånvaron kostar minst

Kostnaderna för sjukfrånvaro är den lägsta av de tre kategorierna. Dock har sjukfrånvaron till följd av psykiska ohälsa ökat och är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar i Sverige.

En rapport från Skandia visar att frånvaron på grund av psykisk ohälsa ökade från 30 %  till 48 % mellan 2010-2019 för att sedan tillfälligt minska något under pandemin. Distansarbete och fortsatt press att jobba trots ohälsa (sjuknärvaro) är två troliga orsaker till denna minskning. Under 2021 ökade frånvaron på grund av psykisk ohälsa igen.

Investeringar i medarbetares psykiska hälsa lönar sig

Inom vården pratar man ofta om betydelsen av att få rätt hjälp i tid. Tidiga insatser har stor betydelse för utvecklingen av den psykiska ohälsan. Detta borde även vara av högsta betydelse för företag då det finns starka ekonomiska argument om att det lönar sig att investera i medarbetarnas psykiska hälsa, framförallt med proaktiva insatser.

Rapporter visar att det lönar sig att investera i medarbetares hälsa. Proaktiva insatser där medarbetaren får stöd i ett tidigt skede ger en bättre ROI (return of investment) än reaktiva insatser, vilket visar värdet på tidiga insatser.

 

Källor:

• WHO, https://www.who.int/health-topics/mental-health
• Skandia, ”Samhällskostnaden för längre sjukskrivningar”, 2021
• Deloitte, ”Mental health and employers. The case for investment – pandemic and beyond”, 2022